modejobb
Idag har vi plåtat modejobb som på bilden ovan, men tema brud idag! Trots att jag sov typ en halv timma inatt gick det superbra! /elin
jobb i tryck
Tre av bilderna från det finfina modejobbet jag och Irena hade i tryck i lördags!
Fotat gjorde Alex! /elin
krönika - lyssna på tystnaden
Jag hade en krönika i tryck i fredags men tyvärr webbar Smp inte alla jobb på nätet. Men här är jobbet i alla fall! /elin
Lyssna på tystnaden
Jag är fyra år gammal och jag sitter i en ring i lekhallen. Dagisfröken har bestämt att idag får vi sjunga våran favoritsång och lära alla de andra barnen hur den går. När det blir min tur börjar jag sjunga på den enda sången som jag kan utantill och som jag lagt på minnet ”Åhdiodioddarna”, en snappsvisa som pappa brukar sjunga på midsommarafton.
Enda sedan den där dagen på dagis har jag känns såhär, jag har nog aldrig förstått det där med musik. Till en början vågade jag inte riktigt visa det rakt ut. Jag drog ofta till med en något smått osannenlig mening om hur mycket jag ”Verkligen tycker att den här artisten är bra!”. Jag införskaffade mig till och med en Ipod för något år sedan. Ett litet hopp om att kanske, kanske skulle den lilla manicken göra att mitt obefintliga musikintresse skulle uppstå. Tyvärr hände det aldrig. När någon frågar mig vad jag gillar för musik och jag svarar att ”Alltså jag vet inte riktigt vad jag gillar.” Utbrister de vanligtvis ”Gillar du inte musik?!” Men sanningen är att egentligen ogillar jag inte musik, jag tycker mer att tystnaden är underskattad. Jag ska försöka förklara mig.
Tänk er en vanlig dag. Jag cyklar till bussen och lyssnar på ljuden runt omkring mig, fåglar och bilar och barnskrik. Jag sätter mig på bussen och hör på brummandet av fordonets motor. Efter en stund stiger två tanter på och under resten av turen lyssnar jag på deras intensiva konversation om absolut ingenting. Jag kliver av bussen och strosar kanske ned på stan, träffar en vän och sätter mig på ett fik. Medan vännen och jag pratar lyssnar jag på vad som hörs omkring mig, klirret från kaffekoppar och plingandet från kassaapparaten. Förutom samtalet med vännen är allt det där är sådana ljud som är tystnaden, ljud som man egentligen aldrig hör men som finns där. Ljud som egentligen är väldigt fina och som är alldeles för underskattade. Med två hörlurar instuckna i öronen hör man aldrig de där ljuden, och de är viktiga.
Trots allt jag nu har predikat om är jag just nu lite stressad, jag ska efter ett medtvingande av mina vänner strax börja packa min väska med myggmedel och en regnjacka. Jag ska nämligen åka på musikfestival. Väl på plats imorgon när de andra äkta musikmänniskorna sjunger med i de svettiga artisternas låtar kommer jag att fortsätta sjunga på den enda låt jag egentligen kan …”Åhdiodioddarna” och fundera över hur fasen jag hamnade där.
picknickguide
Foto: Jonna Hovrell
Packa lätt för en lyckad picknick
En mysig picknick är pricken över i:et en ledig sommardag, men när solen gassar är hjärnan inte alls på topp. Ung har därför denna vecka gjort en guide över vad man kan tänka på innan man ger sig i väg på picknick.
Sommaren med underbara lediga soldagar närmar sig. Det är en vecka kvar till ett tio veckors långt sommarlov då vi är fria att göra precis vad vi vill. Vissa ska jobba, någon kanske ska ut på en solsemester men de flesta av oss hänger faktiskt bara och gör inte mycket alls under lovveckorna. Vart är det bästa stället att hänga på om inte på en rutig filt med sina bästa vänner med en liten picknick korg? Men vad ska man egentligen ha med sig på en picknick? Vilken musik funkar bäst att lyssna på och vart får man egentligen befinna sig? Ung har denna vecka gjort en picknick guide för dig, bara att klippa ut, sätta upp på väggen och läsa av så fort du blir sugen på att dra ut på en picknick. Det är nämligen ganska jobbigt att fundera ut själv när man är ledig, right?
Plats
JA: Bred ut din filt på en plats som är till för allmänheten. Vid en badstrand, på en öppen äng eller varför inte i din egen trädgård? Ett mjukt och skönt underlag är ett bra riktmärke.
NEJ: Passa dig för linjerna mellan din trädgård och grannens. En förbannad granne är inte att leka med... Det är också viktigt att tänka på att inte breda ut filten på ett naturreservat eller någon annan plats som inte är till för allmänheten. Och hörrni, bara för att det är grönt och fint på en kyrkogård funkar det inte med picknick där.
Käk
JA: Somriga och törstsläckande frukter som vattenmelon passar utmärkt för en picknick. Kanske några nybakade bullar och lite saft också skulle sitta fint för magen? Tänk på att inte ta med för mycket mat, man blir faktiskt inte så hungrig när det är varmt. Men vatten behöver ni däremot inte snåla med!
NEJ: Glass, mjölk och smör. Sorry, men dessa tre faktorer smälter eller blir dåliga i för varmt väder (vilket vi hoppas det är när ni picknickar!) Ifall du äter glass som har smält kan det till och med vara farligt.
Musik
JA: Lugn och somrig musik som klassikerna Tomas Ledin och Gyllene Tider funkar allra bäst på en picknick. Och glöm inte att köpa högtalare till Ipoden, då hörs det bäst. Men även om det är lugn musik, håll ljudet på en låg nivå.
NEJ: Hårdrock och crazy techno funkar helt enkelt inte på en rutig picknick filt.
Umgänge
JA: Dra med dig folk du gillar när du ska picknicka och människor som är sköna att snacka med. Ni kommer nämligen ligga på samma filt i några timmar och då är det skönt om snacket kommer naturligt.
NEJ: Tja, ta inte med din sämsta ovän.
Grejer
JA: Nödvändiga grejer som solskyddsfaktor, myggmedel ifall picknicken äger rum kvällstid, paraply om det mot alla förhoppningar skulle börja regna och glöm för guds skull inte kameran, tänk vilja minnen som du vill bevara!
NEJ: Mobiltelefonen kan faktiskt få stanna hemma, eller i alla fall sättas på ljudlös. Passa på att njuta av sommarens fågelkvitter och låt mamma få vänta med uppdatering om vad ni gör. Tänk också på att packa lätt, man är ju ganska mör efter några timmar i solen och den där tre kilos boken som du är sugen på att dra med dig kommer du ju faktiskt inte orka hålla upp för att läsa i.
blommor och sånt
Upplevelser det bästa Linnéa vet
Vem är du?
- Jag är envis, glad, målmedveten och jag gillar fotboll!
Vad gör du dagtid?
- Då pluggar jag till florist på John Bauer. Sen tränar jag fotboll tre gånger i veckan och spelar match en till två gånger i veckan.
Det var mycket fotboll! Är det kul?
- Jag älskar det!
Den blomstertid nu kommer är snart här, vad ska du hitta på i sommar?
- Ska till Gothia cup med laget i en vecka, sen så ska jag utomlands till Kreta en vecka också. Annars ska jag vara med kompisar och bara ta det lugnt!
Du går florist, varför gör du det?
- För jag har alltid tyckt om blommor, jag tycker de är jättefina! Sen är jag väldigt kreativ och tycker om att jobba mycket praktiskt. Jag tycker om den konstnärliga biten och att skapa fina kreationer.
Vilken är den bästa vs den sämsta blomman?
Ojdå, det var en bra fråga! Det finns ingen dålig blomma, alla blommor är bra på sitt vis! Men den bästa blomman får jag säga är ros!
Varför?
- De är alltid väldigt, väldigt fina, sen är de relativt lätta att hantera och så luktar de gott!
Ifall du var fast på en öde ö vilka tre grejer skulle du önska att du hade?
- Får man säga båt?
Ja!
- Ja en båt då, mat så det räcker till hemfärden och någon som är bra på krissituationer!
Vad är det bästa med livet?
- Alla upplevelser! Man får skratta och man får uppleva hur det är att vara lycklig!
Bli bonde - ett självklart val
Foto Alex
Bli bonde - ett självklart val
Hanna Ivarsson och Gustaf Ekströmer går sista året på Ingelstads naturbruksgymnasium. Paret har redan sin framtid klar för sig. Efter studenten väntar grisuppfödning på en gård utanför Ljungby.
Den fina doften av natur, potatis och bondgård slår emot oss när vi stiger ut ur bilen på gården i Össlöv en liten bit utanför Ljungby. Det är stort och lantligt och den lugna känslan sprider sig i kroppen. Hanna och Gustaf ler båda när de hälsar på oss och tar i hand och plötsligt känns allt sådär fint och gammaldags. Hanna och Gustaf strosar runt på den stora familjegården och visar oss runt, bland potatisodlingarna som Hannas morbror sköter och så får vi komma in och kolla på grisarna i de olika stora husen.
Hanna och Gustaf går båda tredje året på Ingelstads naturbruksgymnasium, de går i samma klass och de var där de träffades. Tidigare bodde de på internatet på skolan men i dag hyr de ett hus ihop en bit från skolan. I sommar har de båda sökt jobb på olika gårdar i Kalmar och efter det är planen att de ska flytta till ett litet hus på gården där vi nu befinner oss.
Vad är det ni ska göra här?
- Vi får grisar hit när de är cirka 10-12 veckor gamla. Sedan föder vi upp dem till de väger ungefär 85-110 kilo och så skickar vi dem till slakt, förklarar Hanna.
Husen där grisarna befinner sig är indelade i mindre avdelningar med ett fåtal grisar i varje del. De har det ganska rymligt och alla grisarna har knorr på svansen. Hanna och Gustaf har tidigare berättat att en gris med knorr är en glad gris.
Hur känns det att veta att grisarna endast föds upp för att slaktas?
- Det är inte roligt men det är så här det fungerar, man får inte ha för stor relation till grisarna. Dessutom äter jag ju kött, och då är det ju fel att inte veta hur det går till. Jag har även varit med på ett slakteri och jag har även fått se hur det går till. Det är oftast lugnt och stilla. Grisarna sövs ned först och de får aldrig se varandra när de avlivas. Människorna på slakteriet är inte heller några stora tatuerade män som man kanske tänker, utan de är lika mycket djurvänner som du och jag. De är bara medvetna om att det är så här det går till och det är så det måste ske, förklarar Hanna.
Både Hanna och Gustaf har växt upp på landet och de är båda enda barnet i sin familj. Tanken att bli bonde har funnits hos de båda sedan barnsben.
- Jag var bara 2-3 år när jag sa till mina föräldrar att jag skulle bli bonde, förklarar Gustaf.
Paret ser friheten som den huvudsakliga anledningen till varför de vill bli bönder. De kan planera in sina dagar varje dag och Gustaf förklarar flera gånger att varje dag ser olika ut. Det är olika saker som behövs göra på gården och säsongen avgör vad det är man jobbar med. Att deras uppväxt har haft betydelse för vad de vill göra med sina liv är självklart, men Hanna och Gustaf har ändå intresse av att hålla på med det de gör och det är deras egna val.
- Det hade känts konstigt att inte göra det här, säger Gustaf.
Som sagt är Hanna och Gustafs närmaste framtid ganska planerad.
Vad skulle hända om ni ändrade er och ville hitta på något annat?
- Man kan alltid avveckla en del i det man håller på med och kanske lägga till något annat, säger Gustaf.
- Ja eller om man är två, så kan ju den ena stanna och så kan den andra åka bort ett tag och göra någonting annat. Dock tror jag att jag aldrig kommer att vilja göra någonting annat. Det är ju det här jag vill hålla på med, fortsätter Hanna.
Slutligen, är det något mer ni vill säga om hur det är att vara bonde?
- Haha, ja, att det inte är så mysigt och gulligt som det verkar vara i Bonde söker fru. Det är ibland ett väldigt stressigt arbete och man hinner inte klippa gräset med en sax som de har visat där. Man jobbar sju dagar i veckan och fast att det är helg för andra är det inte helg för en själv. Dock finns det ju andra fördelar, men så gulligt som de framställer det där är det inte, avslutar Hanna och Gustaf i kör.
Livet är ett frågetecken
Livet är ett frågetecken
Jag har börjat få lite panik. Panik över vad jag ska hitta på med mitt liv. Många människor har i alla fall någon tanke på vad de vill hålla på med, men jag har verkligen ingen aning. Jag vet inte ens vad jag gillar! Den eviga stressen på vad jag ska göra med mitt liv har börjat, och jag har inte ens gått ur gymnasiet än.
För ett tag sen träffade jag en man. Det var ett sådant där konstigt sammanträffande och vi bara började prata och fortsatte sedan att prata i nästan 45 minuter. Han jobbade för tillfället som optiker men det var inte det enda han hade hållit på med i sitt liv. Han hade utbildat sig fyra gånger och jobbat med det han gillade just då tills han tröttnade på det. Mannen och jag pratade om livet och på något sätt gjorde han mig lite lugnare. Enligt honom behövde jag inte bestämma mig nu. Han menade att det skulle komma en dag då jag visste vad jag ville göra. När jag utbildat mig och jobbat med det jag just då ville göra ett tag så kanske jag ångrade mig. Mannen sa då att det inte gjorde någonting, han menade att då kunde man utbilda sig till något annat och jobba med det ett tag, tills man tröttnade igen.
Denna nya filosofi har surrat i min hjärna en hel del sen samtalet med mannen. För visst var det en underbar filosofi, men frågan var om det skulle passa mig. För att våga släppa allting och hoppas på att det kommer en dag då jag vet vad jag vill göra, är svårt. Det är så himla skönt att bara veta vad man vill hitta på! Ha en tanke, ha en mening. Säg till exempel paret här bredvid. De är nitton år gamla och har redan bestämt sig var de vill fokusera sitt liv på, vad de alltid vill göra. Tänk på de som går naturkunskap linjen och pluggar röven av sig för att de vill bli läkare, de vet vad de vill göra. Tjejerna på frisörlinjen har redan valt, dessutom kommer de vara snygga i håret resten av sitt liv. Ska jag bara låta mig själv inte veta tills den dagen då "jag vet"?
En himla massa nätter med konstiga drömmar senare har jag ändå gjort ett val. Jag måste våga satsa. Eftersom mannen lärt mig att, "äh det är skit samma, du kan ändå utbilda dig igen", måste jag väl tillåta mig själv att tänka ingenting då. Det kommer väl en dag då jag vet vad jag vill göra. Och om jag skulle ångra mig så ja, då får jag väl ångra mig då.
