kajkan

Det är höst och vardagen har satt igång. Ibland blir jag extremt frustrerad över att jag har stannat i Växjö. Jobbar på i guldsmedsbutiken, skriver lite stil för smp, går och tränar, käkar mat, städar lägenheten, hänger med mina älskade vänner. sover och sen börjar det om igen. Klart att det är bra delvis. Mina vänner kan jag inte klaga på, men VARDAGEN! När blev vardagen så... vardaglig? Kände att någonting behövde hända och ja, klippte av mig håret. Nu några dagar senare och 40 cm kortare hår på huvudet känns det lite bättre. Lite förändring och plötsligt kan livet flyta på igen. Och bara vara men med nytt tankesätt. Jobba i guldsmedsbutiken, skriva på smp, gå och träna, käka mat, städa lägenheten, hänga med mina älskade vänner, sova och borsta mitt korta hår. Det är fint det. /elin