kajkan

Det var över en månad sen jag kom hem från tågluffen men jag har ännu inte lagt tid på att publicera bilder. Det känns liksom som om den tiden är över när bilder läggs upp, ett avslutat kapitel och någonting som var. Vissa stunder vill jag bara visa för allt och alla NU på en gång. Bilder på min kära vän Anna när vi skypear och hon går in på toaletten, och vi självklart fortsätter skypea. Det är fångat i nuet och så himla klockrent. Men tågluffen var flera veckors tid som skulle behöva förklaras i en bild för varje sånt där tillfälle och jag har liksom inte riktigt hittat dem själv än.

Men annars då? Jag har stadgat mig hemma hos mina föräldrar i flickrummet. Börjat äta mat de lagat, låser upp huset med en extranyckel men uppger fortfarande mitt "hemnummer" med mobilen. För jag bor inte hemma, nejnej, jag är bara hemma och mellanlandar lite. Skönt. Jag målar om i vardagsrummet, syr grejer jag inte hunnit göra innan, lunchar med mormor och jobbar extra på förskola. Att hänga med barn mellan 1-3 är verkligen en ny grej. För vilken grej! Deras tankegång, idéer, gulliga leenden och jävla helvetesskap är nytänkande. Himla bra faktiskt.

Jag var på intervju i Åre för två veckor sedan och väntar och hoppas innerligt från ett glatt svar. För vad händer annars? Jag vill säsonga. Åka skidor, bo i kollektiv, jobba skiten av mig. Jag är sugen på det nu.

Men vi får se. Allt har nog en lösning i sig. Men just nu är jag bara då det plötsligt blev höstlov även för mig. Sätter mig på ett tåg och åker och hälsar på någon. Den här gången min kära kusin Mia. Trevligt. /elin

Jag har kommit på det. Kanske de bästa timmarna någonsin är timmarna när jag har tvättid. Klockan ringer 07.45, och jag går ner och slänger i första maskinen. Sen väntar fyra timmar av totalt lugn. Under tiden jag väntar på att maskinen ska bli klar än nämligen den totala avslappningstiden. Varför? För det är DÅ jag kan ta det lugnt på riktigt. Njuta av att bara dricka kaffe. Njuta av att ta en promenad. Njuta av att slözappa mellan olika morgonprogram.Njuta av att klicka runt på internet. Njuta av att bara vara. Då kan jag slappa på riktigt, för jag tvättar ju faktiskt samtidigt. Idag är en sån dag. Underbart. /elin

Alltså livet. Här i Malmö går det bra. Bor i min lilla minilägenhet och väntar på att det ska bli sommar på riktigt. Mina lediga månader med resor, inflytt och ogillande jobb har avslutats och det nya arbetslivet har börjat. Lite smått hade jag gärna velat tillägga där, men nä, det är det minsta det har gjort. Det har satt igång rejält och att ta ett heltidsjobb plus ett halvtidsjobb kanske inte var det allra bästa valet. I morgon är jag ledig men sen jobbar jag arton dagar i sträck utan en endaste liten dag med paus. Pengar, självklart, men LIVET? Hur ska jag hinna med det? Det ena jobbet är utvecklande, korta dagar och med trevliga människor. Ganska kämpigt stundom och med riktlinjer man ska hålla. Bra, men ja. Det andra jobbet är extremt långa dagar, också trevliga människor och ger mig en cykeltur på två mil per dag. Bra vardagsträning. Frågan är hur jag ska kunna lösa detta? Jag vill faktiskt hinna med lite annat också. För just nu är det vad allt handlar om nu. Jobb. Saknar att umgås med mina vänner istället. Sitta alldeles för många i ett för litet rum, dricka kaffe och prata skit. Och så saknar jag något att jobba för, en riktlinje. Vad jag vill göra. Men det ska vi lösa på något sätt. /elin

Hur underbart kan det vara att fylla tjugo år? HEJ BÄSTA MÄNNISKOR! /elin